Att följa tidsplanen fungerar inte. Jag intervjuar mina vänner och tränaren för var kapitel och de är inte tillgängliga var dag, så jag måste skriva intervjufrågor för flera kapitel åt gången tills jag träffar dem, och sen skriva texten för var kapitel på en gång sen. Så att ta ett kapitel åt gången fungerar inte.
Jag åkte hem från USA precis och det var intressant att möta den kulturen, nu när man är så medveten om sin egen och den franska. På väg hem så satt jag jämte en Kanadensare på flyget som var på en affärsresa till Clermont-Ferrand. Min bok verkar vara riktad åt främst två grupper, invandrare i Sverige och svenskar som ska utomlands på affärsresor, så det passade bra att fråga denna Kanadensare, som har en liknande kultur som Sverige, hur han tycker att franska affärsmän är. Intressant var att han sa att de är högljudda, rakt på sak och aggressiva under möten, men lugna och vänliga utanför mötessalen, precis som jag har läst. Han sa också att amerikaner är mer som fransmännen i möten, vilket bekräftar att Kanadensare är mer som svenskar.
Det var ett roligt möte för han var exakt som jag socialt x) Blyg men ändå intresserad av konversationen. Hoppades att den andre skulle vara pratglad. Han lös upp när jag hade denna mer formella fråga, intervjufrågan, för den var så enkel att svara på för honom. När vi sen landade blev det pinsamt för vi visste inte hur vi skulle säga hej då, det blev något tyst pip från bådas håll typ. Sen när han träffade sina vänner så blev han supersocial igen, som jag också blir bland de som jag känner mig trygg med. Sen när han gick förbi mig igen fast med dem runt sig så kunde han säga ett starkt, och försök till coolt, hej då x) Så loligt. Hela det mötet gjorde mig så glad för jag trodde att det bara var jag som var så, men nu kan jag övertala mig om att det ligger i min norra kultur, skönt!
Så jag undrar om jag måste skriva om hela projektplanen o skriva att det inte finns någon plan, eller om jag bara skriver det i diskussionen istället. Det får bli i diskussionen känner jag spontant. Jag kan ju fortfarande använda mig av planen o ha koll på att saker borde vara klara runt specifika datum.
Hej
Jag åkte hem från USA precis och det var intressant att möta den kulturen, nu när man är så medveten om sin egen och den franska. På väg hem så satt jag jämte en Kanadensare på flyget som var på en affärsresa till Clermont-Ferrand. Min bok verkar vara riktad åt främst två grupper, invandrare i Sverige och svenskar som ska utomlands på affärsresor, så det passade bra att fråga denna Kanadensare, som har en liknande kultur som Sverige, hur han tycker att franska affärsmän är. Intressant var att han sa att de är högljudda, rakt på sak och aggressiva under möten, men lugna och vänliga utanför mötessalen, precis som jag har läst. Han sa också att amerikaner är mer som fransmännen i möten, vilket bekräftar att Kanadensare är mer som svenskar.
Det var ett roligt möte för han var exakt som jag socialt x) Blyg men ändå intresserad av konversationen. Hoppades att den andre skulle vara pratglad. Han lös upp när jag hade denna mer formella fråga, intervjufrågan, för den var så enkel att svara på för honom. När vi sen landade blev det pinsamt för vi visste inte hur vi skulle säga hej då, det blev något tyst pip från bådas håll typ. Sen när han träffade sina vänner så blev han supersocial igen, som jag också blir bland de som jag känner mig trygg med. Sen när han gick förbi mig igen fast med dem runt sig så kunde han säga ett starkt, och försök till coolt, hej då x) Så loligt. Hela det mötet gjorde mig så glad för jag trodde att det bara var jag som var så, men nu kan jag övertala mig om att det ligger i min norra kultur, skönt!
Så jag undrar om jag måste skriva om hela projektplanen o skriva att det inte finns någon plan, eller om jag bara skriver det i diskussionen istället. Det får bli i diskussionen känner jag spontant. Jag kan ju fortfarande använda mig av planen o ha koll på att saker borde vara klara runt specifika datum.
Hej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar